Menu

Allmän sammankomst - vad gäller?

Vad gäller vid ansökan om att genomföra en demonstration eller manifestation? Ordningslagen (1993:1617) gällande allmänna sammankomster går att sammanfatta enligt nedan.

Ordningslagen omfattar allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. I det här underlaget kommer enbart allmän sammankomst att behandlas. Lagen är tillämpbar på offentliga platser och vid vissa anläggningar, verksamheter, i viss kollektiv persontrafik och vid vissa idrottsarrangemang. Det är mycket som kan anses vara offentlig plats. Allmänna vägar, gator, torg, parker och liknande är det som kanske utgör de vanligaste exemplen på offentlig plats. Platser som är tillgängliga för allmänheten.

Allmänna sammankomster kan vara demonstrationer, föreläsningar, sammankomster för religionsutövning, teatrar, bio eller andra sammankomster där den grundlagsfästa mötesfriheten kan utövas. För att det ska anses vara en allmän sammankomst fordras det att den ordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till evenemanget. Även sammankomster där entréavgifter erläggs omfattas.

För att få hålla en allmän sammankomst på offentlig plats måste tillstånd sökas och prövas hos Polismyndigheten. Undantag från tillståndsansökan finns. I dessa fall räcker det med en anmälan till Polismyndigheten om vad som ska ske. Även från detta finns undantag, där vare sig tillstånd behöver inhämtas eller anmälan behöver göras.

Avslag på en ansökan om tillstånd för en allmän sammankomst får endast ges med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka en epidemi. Det går inte att neka en allmän sammankomst med exempelvis motiveringen att sammankomsten kan bli stökig och orolig som en konsekvens av att det kommer motdemonstrationer. Polismyndigheten förväntas skydda demonstrationsrätten på ett mycket långtgående sätt.

Arrangörerna av en allmän sammankomst ska svara för att det är god ordning vid densamma. Polismyndigheten kan meddela villkor. Det kan exempelvis vara att ett visst antal ordningsvakter fordras.

Även efter att en allmän sammankomst har beviljats får tillståndet dras tillbaka, den allmänna sammankomsten ställs in eller om den påbörjats, kan den upplösas. Detta om sammankomsten hålls i strid med vad som beslutats eller om sammankomsten hålls trots ett avslag och den inte kan genomföras med hänsyn till ordningen eller säkerheten och/eller med hänsyn till trafiken. Även om det råder oordning eller medför avsevärd fara alternativt utgör en allvarlig störning av trafiken får sammankomsten upplösas.

En ansökan om en allmän sammankomst kan också avslås om en tidigare sammankomst, med samma sökande, har inneburit svårare oordning, medförde avsevärd fara för de närvarande eller en allvarlig störning i trafiken.

Polismyndighetens beslut i frågor gällande allmän sammankomst kan överklagas till förvaltningsdomstol. För prövning i ytterligare instans, kammarrätten, fordras prövningstillstånd.
Den som bryter mot regelverken kring allmän sammankomst kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, oavsett om personen gjort det uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Men hur blir det om en person inte sökt tillstånd eller genomför exempelvis en demonstration trots att den allmänna sammankomsten nekats?

I Regeringsformen är rätten att genomföra en demonstration grundlagsfäst. Europakonventionen ger också den rätten. Oavsett ordningslagen och reglerna kring allmän sammankomst är rätten enligt grundlagen att demonstrera oinskränkt. En icke tillståndsgiven demonstration åtnjuter samma grundläggande fri och rättigheter som en tillståndsgiven. Det går därför inte att ingripa mot en sådan bara för att den saknar tillstånd. Det är ovan redovisade regler kring en tillståndsgiven allmän sammankomst som gäller.

Kort innebär detta att en nekad rätt till allmän sammankomst eller att en ansökan inte lämnats in, ändå får genomföras, om det kan ske med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och/eller med hänsyn till trafiken. Att bryta mot ordningslagens regler är något som kan få konsekvenser först i efterhand, när demonstrationen eller vad det är för slags allmän sammankomst som avsetts, har avslutats.

Ordningslagens regler för allmän sammankomst är ett sätt för Polismyndigheten att ha kontroll på vad för slags tillställningar som planeras, att de inte krockar med andra arrangemang. Lagen ger en möjlighet till planering och resurssättning. Men den upphäver inte den grundlagsskyddade rätten att demonstrera. Att åberopa hänsyn till allmän ordning, säkerhet och/eller med hänsyn till trafiken, oavsett tillstånd eller inte, är oerhört svårt. Polismyndigheten förväntas, som sagt, skydda rätten på ett mycket långtgående sätt. Men under och i samband med en allmän sammankomst hanteras givetvis eventuella ordningsstörningar eller brott på sedvanligt sätt.

 

Polismyndighetens webbsida om allmän sammankomst:
https://polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/allman-sammankomst/

Sidan senast uppdaterad: 2020-09-11