Brottslig verksamhet

Större delen av extremistmiljöernas verksamhet är fullt laglig, såsom opinionsbildning, lagliga aktioner, demonstrationer och manifestationer samt andra sociala aktiviteter såsom konserter, fester och evenemang. I genomsnitt är dock personer inom politiska extremistiska miljöer mer kriminellt belastade än personer i samma ålder, även om långt ifrån alla deltar i politisk brottslighet.

Om våldsbejakande retorik går från ord till handling, gäller generella brottsbestämmelser, exempelvis vid misshandel (3 kap. 5 § BrB), hets mot folkgrupp eller andra brott mot allmän ordning eller mot enskilda personer. Brott kan betraktas som särskilt allvarliga om syftet är kränkande och diskriminerande, så kallade hatbrott. Det finns också särskild lagstiftning mot terrorism. Bestämmelserna om brott utgör tydliga yttersta gränser för vad samhället accepterar, hur fri- och rättigheter har begränsats samt vad myndigheter ska motverka.

Asp, P. m.fl. (2018). Brottsbalken. En kommentar. Kapitel 1–12. Stockholm: Karnov Group.

Asp, P. m.fl. (2018). Brottsbalken. En kommentar. Kapitel 13–24. Stockholm: Karnov Group.

Axberger, H.-G. (2008). Ord och ordning, i: Heckscher, S. och Eka, A. (red.): Festskrift till Johan Hirschfeldt, s. 33–60. Uppsala: Iustus.

Bull, T. (2008). Sicksackmönster och spegelbilder – hetsbrotten i HD, Juridisk Tidskrift 2008/09, s. 531–545.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2019). Antisemitiska hatbrott. Rapport 2019:4. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2018). Självrapporterad utsatthet för hatbrott. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen 2006–2017. Rapport 2018:10. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2017). Hatbrott 2016. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Rapport 2017:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen (2009): Våldsam politisk extremism. Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger, och vänsterkanten. Rapport 2009:15. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Johansson, S. m.fl. (2017). Brottsbalken. En kommentar. Del II (13–24 kap.) Brotten mot allmänheten och staten m.m. Studentutgåva 8. Stockholm: Norstedts Juridik.

Leijonhufvud, M. m.fl. (2017). Brottsbalken. En kommentar. Del I (1–12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m. Studentutgåva 8. Stockholm: Norstedts Juridik.

Regeringens proposition 2002/03:38. Straffansvar för terroristbrott.

Regeringens proposition 2016/17:222. Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten.

SOU 2016:7. Integritet och straffskydd. Betänkande av Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

SOU 2019:27. Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. Betänkande av Utredningen om rasistiska symboler.

Österdahl, I. (2008). Har HD hittat en hets-doktrin? Svensk Juristtidning 2008, s. 706–722.

Sidan senast uppdaterad: 2020-03-27