Brott mot allmän ordning

Förutom hets mot folkgrupp finns i 16 kap. brottsbalken (BrB) även andra brott mot den allmänna ordningen. Här presenteras ett urval som är särskilt relevant i samband med våldsbejakande extremism.

Upplopp

Offentliga åsiktsyttringar kan innefatta hets mot folkgrupp. Om stämningen blir våldsam kan också bestämmelserna om upplopp bli tillämpliga.

Exempel:

Ett exempel på tillämpningen av bestämmelsen gällde en demonstration där vissa av demonstranterna hade sköldar som föreföll vara av trä. Då demonstranterna inte velat acceptera den plats som polisen avgränsat för slutet av demonstrationen utbröt ett tumult och någon kommenderade fram ”sköldbärarna”. Demonstranterna hade sedan samfällt pressat poliserna så att åtminstone en av poliserna tappade balansen. Hovrätten fann här, även om ingen misshandel förekommit, att det var fråga om sådant betvingande av polisernas rörelsefrihet att bestämmelsen om våldsamt upplopp kunde tillämpas (Svea hovrätt 2018-10-02 i mål nr B 11077-17 och 2017-11-06 i mål nr B 1139-17).

Brottet upplopp kan alltså föreligga när en folksamling försöker sätta sig upp mot en myndighet eller försöker framtvinga eller hindra viss åtgärd. Regeln tar främst sikte på att det är myndighetsåtgärder som man försöker hindra eller framtvinga, men även framtvingande eller hindrande av viss åtgärd av enskild inbegrips under brottsbeskrivningen. En folksamling anses vara en grupp som är så stor att det inte riktigt går att fastställa vem som gör vad, det brukar anges att det krävs minst 10 personer. Det kan vara fråga om en folksamling av trädkramare som försöker stoppa ett vägbygge eller demonstranter som avser att forcera avspärrningar som polisen har låtit sätta upp. Om folksamlingen dessutom går till våld mot person eller egendom kan det vara fråga om våldsamt upplopp.

Upplopp

Stör folksamling allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller eljest framtvinga eller hindra viss åtgärd och skingrar den sig ej på myndighets befallning, dömes för upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst fyra år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst två år.

16 kap. 1 § första stycket BrB

Våldsamt upplopp

Har folksamling, med uppsåt som i 1 § sägs, gått till förenat våld å person eller egendom, dömes vare sig myndighet var tillstädes eller ej, för våldsamt upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst tio år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst fyra år

16 kap. 2 § BrB

Uppvigling

Bestämmelsen innebär att det är brottsligt att uppmana eller förleda någon till att begå brott. Det är själva upp­maningen som är brottslig. Därför krävs inte att yttrandet har lett till att någon agerar och utför en aktiv handling.

Uppvigling är också tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det är alltså straffbart även om det sker genom ett medium som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Uppvigling

Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.

16 kap. 5 § BrB, jfr 7 kap. 5 § TF

Förargelseväckande beteende

Det kan förekomma att någon beter sig eller klär sig på ett sätt som uppfattas som klart störande och förargelseväckande utan att för den skull utgöra hets mot folkgrupp. Det kan då vara fråga om förargelseväckande beteende.

Exempel:

Ett exempel på tillämpningen av denna bestämmelse rörde en ceremoni för att fira Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag. En person, som enligt domen själv uppgav att han ansåg sig vara en s.k. "skinnskalle", ställde sig väl synlig för deltagarna i festligheten och svängde med en svensk flagga som till största delen bestod av ett vikingahuvud, ett solhjul och en yxa. Personen dömdes för förargelseväckande beteende. Tingsrätten, vilkens dom sedan fastställdes av hovrätten, framhöll att ”kriminaliseringen av förargelseväckande beteende under alla omständigheter inte på något sätt är avsedd att fungera så att folk förbjuds att hysa eller ge uttryck för vissa åsikter. Det är således sättet och i vilket sammanhang som det offentliga framförandet sker, som skall kunna göra gärningen brottslig. Uppfattningen om vad som utgör förargelseväckande beteende kan dessutom växla med tidsförhållandena” (RH 1997:24).

Förargelseväckande beteende

Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

16 kap. 16 § BrB

Sidan senast uppdaterad: 2020-03-30