Brott mot frihet och frid samt otillåten påverkan

Det kan förekomma att våldsbejakande extremister begår brott som mer konkret riktas mot vissa utvalda personer, till exempel journalister, politiker eller tjänstemän, som ett led i ett försök att påverka dessa.

I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2017 tillfrågades förtroendevalda som varit utsatta för hot, trakasserier, våld eller liknande om hur de själva uppfattade förövaren. Ungefär en tredjedel (30 procent) trodde att förövaren tillhörde en politisk extremistgrupp. Av dessa upplevde majoriteten att förövaren tillhörde en högerextremistisk grupp (21 procent), medan 10 procent upplevde att förövaren tillhörde en vänsterextremistisk grupp.

Brott mot enskilda personers frihet och frid har samlats i 4 kap. brottsbalken (BrB). Två av dem – olaga hot och ofredande – presenteras här.

Olaga hot

Exempel:

Bestämmelsen om olaga hot kan illustreras med följande fall. I december 2013 besöktes Expressens och GT:s lokaler av en person som själv har hävdat att han var där för att ifrågasätta vissa publiceringar och för att uttrycka sin ilska genom att kasta ägg. Efter äggkastandet hade personen även sagt ”ni får anmäla mig eller göra vad ni vill. Nästa gång kastar jag inte ägg.” (Enligt åklagaren ska personen även ha uttalat något om att komma tillbaka med kniv, men hovrätten fann inte att den delen i åtalet kunde anses styrkt.) I januari 2014 skickade samma person ett paket till tidningarnas lokaler. På grund av paketets utseende och hur det hade lämnats utanför lokalen spärrades platsen av och lokalerna utrymdes. Polisens bombtekniker sköt sönder paketet och därefter kunde det konstateras att det innehöll en koran och en kniv. Personen dömdes för olaga hot (men inte för brott mot medborgerlig frihet) (RH 2015:46).

Olaga hot

Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

4 kap. 5 § första stycket BrB

Ofredande

Brottet ofredande regleras i 4 kap. 7 § BrB. Ofredande kan ha vissa likheter med eller inslag av förolämpning. Ofredande, till skillnad från förolämpning, står dock under allmänt åtal, vilket innebär att det finns större möjligheter för allmän åklagare att väcka åtal. Brot-tet kan till exempel aktualiseras för händelser som är ett led i trakas-serier och mobbning.

Regleringen ändrades 2018 så att man nu kan dömas för ofredande om man fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. I utredningen som föranledde ändringen förklaras avsikten att utvidga tillämpningsområdet på så sätt att även enstaka yttranden ska kunna föranleda straffansvar och att det inte längre skulle vara en förut-sättning att ofredandet uppfattades av den angripne redan vid tid-punkten för angreppet (SOU 2016:7, s. 382–383).

Exempel på sådana hänsynslösa ageranden som avses kan vara att allvarligt skrämma eller störa någon genom till exempel höga ljud eller pyroteknik, att filma någon på ett påträngande sätt eller att filma en naken person så att personen själv märker det. Dessutom omfattas även mer subtila kontakter, som till exempel att någon följer efter någon annan under en viss tid eller återkommande står utanför någons bostad, förutsatt att förföljandet uppfattas av den som förföljs och har viss varaktighet eller frekvens (prop. 2016/17:222, s. 99).

Enligt förarbetena bör straffansvaret inte gälla alla beteenden som uppfattas som ovälkomna, otrevliga eller obehagliga, utan endast sådana gärningar som orsakar mer påtagligt obehag och oro. ”Den människa som inte själv undandrar sig social gemenskap måste finna sig i och tolerera att utsättas för åtskilliga kränkningar, störningar och irritationsmoment från sin omgivning. Att utsättas för en kännbar fridskränkning innebär något mer än detta – att man har fog att uppleva att någon avsiktligen angriper ens privata sfär på ett hänsynslöst sätt i syfte att störa, skaka om och skapa starkt obehag.” (SOU 2016:7, s. 381–382). Förutom angreppet som sådant får även omständigheterna kring det betydelse. Det innebär till exempel att ett agerande som sker inom ramen för en hetsig och ömsesidig meningsskiljaktighet inte behöver omfattas av straffansvar, medan ett motsvarande agerande kan vara fridskränkande om det sker opåkallat och överraskande i större utsträckning. Det bör även beaktas om agerandet riktar sig mot en särskilt sårbar person – till exempel en person som är utsatt för trakasserier och mobbning – eller mot någon i en beroendeställning, till exempel ett barn till den som gör uttalandet (prop. 2016/17:222, s. 99).

Ofredande

Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gär-ningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.

4 kap. 7 § BrB

Sidan senast uppdaterad: 2020-03-27