Återvändare

Hantering av återvändare från tidigare IS-kontrollerade områden

Under våren har frågor uppkommit om Sveriges hantering av personer som har återvänt eller kan komma att återvända efter att ha stridit för IS eller andra våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak.

Bland återvändare finns, förutom de som har deltagit i strider, även de som inte har stridit utan som till exempel följt med sin man eller sina föräldrar ned till konfliktområdena. Det inkluderar även barn som har fötts på plats.

Hantering av återvändare omfattar följande delar:

 

  • Säkerhetspolisen bevakar personerna utifrån hot för terrorism, samt utreder misstankar om terroristbrott. Säkerhetspolisen informerar polisen.
  • Polismyndigheten utreder misstankar om annan brottslighet, såsom brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Men även annan misstänkt brottslighet. Finns någon misstanke om brott ska polisen inleda förundersökning.
  • När information om barn eller familjer som har återvänt från IS-kontrollerade områden kommer till Säkerhetspolisens och Polisens kännedom ska en orosanmälan göras till socialtjänsten för en bedömning av barns behov av stöd och skydd.
  • Vad gäller vuxna oavsett om de är misstänkta för brott eller ej, och som har behov av stöd kan socialtjänsten erbjuda insatser. Stöd till vuxna bygger på frivillighet och utgår från individens behov. Återintegrering i samhället är en viktig förebyggande insats
  • Civilsamhället har en viktig roll att spela och är ofta en viktig brygga till de som vanligtvis inte har kontakt med myndigheter. Trossamfund och religiöst baserade aktörer kan bidra med viktiga insatser.

CVE erbjuder hjälp och stöd till alla kommuner och lokala aktörer som behöver det gällande återvändare. Ni kan kontakta oss på stödfunktionen eller våra rådgivare direkt. CVE kommer även att söka upp kommuner som tar emot återvändare från IS-kontrollerade områden och erbjuda stöd.

 

Brottsmisstankar ska utredas

När det gäller personer som deltagit i strid är de i första hand ett ärende för Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Misstanke om brott ska utredas och eventuella straff utdömas. Vad gäller personer som befunnit sig i IS-kontrollerade områden finns anledning att undersöka såväl terroristbrott, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser samt annan misstänkt brottslighet. Det är Säkerhetspolisen som utreder terroristbrott. Polismyndigheten utreder brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, samt annan brottslighet. Finns någon misstanke om brott ska polisen inleda förundersökning.

Vad gäller terroristbrott kan lagstiftningen skilja sig åt beroende på vid vilken tidpunkt individen valde att resa för att ansluta sig till IS eller andra våldsbejakande islamistiska grupperingar. Till exempel trädde en ny lag i kraft den 1 april år 2016 som kriminaliserar terrorresor. Den nya lagen innebär bland annat ett särskilt straffansvar för den person som reser eller påbörjar en resa till ett annat land än det land där personen är medborgare, om avsikten är att begå eller förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bl.a. terroristbrott (prop. 2015/16:78). Det innebär att de som reste innan 1 april år 2016 inte omfattas av denna lagstiftning. Även före den relaterade terrorlagstiftningen kunde personer dömas, dock för andra brott i brottsbalken.

 

Socialtjänstens roll och uppdrag

Vad gäller vuxna som ej misstänks för brott och har behov av stöd kan socialtjänsten erbjuda insatser. Stöd till vuxna bygger på frivillighet och utgår från individens behov. Återintegrering i samhället är en viktig förebyggande insats.

Socialtjänstens uppdrag består i att utifrån individers särskilda behov erbjuda individer stöd och förhindra att de involveras i destruktiva miljöer. Detta gäller oavsett om de är misstänkta för brott eller ej. Socialtjänstlagen är i stor utsträckning en frivillighetslagstiftning vilket innebär att det i princip inte går att tvinga en individ över 18 år in i någon typ av program eller behandling. Undantag gäller exempelvis lagen om vård av missbrukare. Socialtjänsten kan dock alltid erbjuda vuxna personer stöd.

De personer som kommer hem från stridande områden i Syrien och Irak och är 18 år eller äldre delas upp i två grupper; de som vill och de som inte vill ha kontakt med socialtjänsten (eller andra myndigheter). Socialtjänstens ansvar är att hjälpa de vuxna individer som vill ha hjälp.


Orosanmälan för barn

När information om barn eller familjer som har återvänt från IS-kontrollerade områden kommer till Säkerhetspolisens och Polismyndighetens kännedom ska en orosanmälan till socialtjänsten göras för en bedömning av barns behov av stöd och skydd.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har en lagstadgad skyldighet (i enlighet med 14 kap. 1 § SoL) att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

 

Stöd och behandling

Socialtjänsten kan ge behovsprövade insatser i såväl öppna former som i form av placering utanför hemmet, både enligt socialtjänstlagen och enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Socialtjänsten kan även erbjuda råd och stöd som service.

Socialtjänsten bedriver uppsökande verksamhet för att upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Detta gör socialtjänsten i bostadsområden och verksamheter i lokalsamhället, och det kan även göras genom hembesök. Den uppsökande verksamheten måste utformas så att den personliga integriteten inte äventyras.

Det är viktigt att barn som återvänder från IS-kontrollerade områden får det stöd de behöver för att kunna hantera och bearbeta sina upplevelser och eventuella trauman.

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör och det kan finnas behov av insatser från exempelvis psykiatrin för traumabehandling.

Kommuner och socialtjänst i kommuner har lång erfarenhet av att arbeta med utsatta människor och komplexa frågor. Detta omfattar även individer som vill lämna våldsbejakande miljöer. Många gånger sker detta arbete i samverkan med organisationer i civilsamhället. Trossamfund och religiöst baserade aktörer kan bidra med viktiga insatser. Aktörer från civilsamhället kan utgöra en brygga för att komma i kontakt med personer som vanligtvis inte har kontakt med myndigheter.

Flera kommuner har erfarenhet av återvändare sedan några år tillbaka, men för många kommuner är återvändare som stridit för terrororganisationer utomlands en ny fråga.

 

Hur får kommunen kännedom om att de har återvändare?

Säkerhetspolisen informerar Polismyndigheten. Polismyndigheten står i kontakt med kommunerna. Polisens delning av information till kommunen sker efter intresseavvägning och enligt gällande sekretesslagstiftning.

 

Läs mer om återvändare och avhoppare i följande material:

Sidan senast uppdaterad: 2019-07-12