Brott begångna i Syrien och Irak

Sverige har en internationell skyldighet att utreda och lagföra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Det pågår ett särskilt arbete för att dokumentera uppgifter om misstanke om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser begångna i Syrien eller i Irak i samband med den väpnade konflikten. Inom Åklagarmyndigheten handläggs dessa ärenden på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet av särskilt utsedda åklagare.

Om du har uppgifter som du önskar lämna avseende dessa brott eller har frågor och vill veta mer - kontakta polisens grupp för utredning av krigsbrott.

Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
  • Vad är folkmord?

För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan dödar en medlem av gruppen. Även andra gärningar som tortyr och våldtäkt kan utgöra folkmord.

  • Vad är brott mot mänskligheten?

För brott mot mänskligheten döms gärningar som t.ex. mord, våldtäkt, tortyr och tvångsarbete om de utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila.

  • Vad är krigsförbrytelser?

Krigsförbrytelser, som tidigare hette folkrättsbrott, är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten och är brott som begås i samband med krig. Det handlar om grova brott såsom tortyr, våldtäkt, sexuellt slaveri, plundring, förstörelse av kulturhistoriska föremål, användande av förbjudna vapen och anfall riktade mot civila.

  • Medhjälp till brott

Även individer som inte är huvudgärningspersoner kan enligt svensk rätt ha ett straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser - som medhjälpare och främjare eller genom stämpling, anstiftan och förberedelser. Till exempel kan samtliga vuxna i ett hushåll dömas för folkmord om familjen har tagit en person som tillhör en religiös folkgrupp som slav.

  • Påföljder

Straffskalan för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse är fängelse upp till livstid. Krigsförbrytelse av normalgraden kan ge fängelse i högst sex år.

Läs mer om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i lag (2014:406).

Det är Polismyndigheten som utreder misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Det finns inte någon preskriptionstid för brotten.

Terroristbrott

Det finns flera olika lagar som reglerar terroristbrottslighet.

  • Finansieringslagen - Lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall

Lagen innebär att den som samlar in, tillhandahåller eller tar emot pengar avsedd för särskilt allvarlig brottslighet, som terroristbrott, kan dömas till fängelse i högst två år. Vid grovt brott är straffet fängelse i max sex år.

  • Terroristbrottslagen- Lag (2003:148) om straff för terroristbrott

Lagen innebär att brott i brottsbalken som till exempel mord, misshandel, sabotage och allmänfarlig ödeläggelse under vissa omständigheter kan utgöra terroristbrott.

Terroristbrott är det om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten är att

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,
  2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid.

Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år.

  • Rekryteringslagen - Lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet

Den som offentligt uppmanar till terroristbrott kan dömas till fängelse i högst två år. Det gäller även den som ger instruktioner eller söker förmå andra att begå särskilt allvarlig brottslighet, som terroristbrott.

Vid grovt brott är maxstraffet sex års fängelse.

En ny lag trädde i kraft den 1 april 2016 som kriminaliserar så kallade terrorresor. Den nya lagen innebär bland annat ett särskilt straffansvar för den person som reser eller påbörjar en resa till ett annat land än det land där personen är medborgare, om avsikten är att begå eller förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bl.a. terroristbrott (se prop. 2015/16:78).

Individer som reste till Syrien eller Irak för att ansluta sig till IS eller andra våldsbejakande islamistiska grupperingar före den 1 april 2016 omfattas inte av denna lagstiftning. Även före den relaterade terrorlagstiftningen kunde personer dömas, dock för andra brott i brottsbalken.

Maxstraffet för denna brottslighet är max två års fängelse.

Det är Säkerhetspolisen som utreder misstankar om terroristbrott.

Sverige kan utreda brott som har begåtts i andra länder

För folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser tillämpar Sverige s.k. universell jurisdiktion vilket innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har.

Andra typer av brott som våldtäkt mot barn har också universell jurisdiktion. Här bör man komma ihåg att även andra brott mot barn – tvångsäktenskap eller giftermål med barn under 15 år kan vara brott enligt den svenska brottsbalken.

De typer av brott som kan bli aktuella finns beskrivet i internationella rapporter. Människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch men även FN-organ arbetar särskilt med att samla in vittnesmål, utreda och publicera rapporter om brott som har begåtts i Syrien och Irak av väpnade rebellgrupper och den syriska regimen.

Det finns flera rapporter som talar för att Islamiska staten (IS) som organisation tillsammans med anslutna begått folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Avseende de personer som återvänder till Sverige efter att ha befunnit sig i IS-kontrollerade områden kan det vara aktuellt att undersöka om det finns anledning att anta att den typ av brottslighet som nämns ovan har begåtts.

Om det finns anledning att anta att brott har begåtts är tröskeln låg för att inleda en förundersökning. Om du vill veta mer eller har frågor, kontakta polisens grupp för utredning av krigsbrott. Sverige arbetar aktivt med dessa utredningar och har ett fördjupat internationellt samarbete med andra länder inom EU.

Information om situationen i Syrien och Irak

Den väpnade konflikten i Syrien och Irak är en av de mest väldokumenterade väpnade konflikterna och flera aktörer har under många år samlat in bevisning. En av dem är människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) som har samlat in vittnesmål från brottsoffer i regionen. Här är en film (på engelska) med koppling till brottsutredningar i Sverige.

Källor

Sidan senast uppdaterad: 2019-08-28

Se även

Polisens grupp för utredning av krigsbrott. Kontakta polisen om du eller någon du känner har utsatts, eller om en förövare befinner sig i Sverige.

CVE:s poddintervju med Reena Devgun på Åklagarmyndigheten om möjligheten att åtala IS-återvändare.